Folk tror det är reglerat”
Antalet recept på botox har dubblerats på tio år och nästan en tredjedel av svenskarna kan tänka sig att genomgå en estetisk skönhetsoperation – trots att det inte finns någon lagstiftning som reglerar den växande svenska marknaden. Men vem som ska ta hand om misslyckade ingrepp är i dag en knäckfråga.
Av Erica Treijs Läs hela artikeln https://www.svd.se/expert-om-botoxboomen-risk-for-youtubekirurger
Lör, 08.30
Läkare om skönhetsfällan: ”Folk tror det är reglerat”
Skönhetens pris
Ingen statistik förs specifikt på sjukvård orsakad av estetiska ingrepp i syfte att försköna utseendet.
Skönhetsbranschen växer och antalet företag som jobbar med skönhetsvård har dubblerats på tio år. Samtidigt blir behandlingarna både fler och alltmer avancerade. Antalet utfärdade recept på botox, som används både medicinskt och estetiskt, har även det mer än fördubblats under det senaste decenniet, visar statistik från Socialstyrelsen.
Fåfängan har slagit rot. Och där smink går bet tar knivar och sprutor vid.
Trots att bröst- och läppförstoringar, olika injektionsbehandlingar mot rynkor och regelrätta operationer i syfte att kosmetiskt förändra utseendet är både kostsamma och långt ifrån riskfria, kan nästan 30 procent av Sveriges befolkning tänka sig att genomgå en skönhetsoperation. Bland de under 29 är siffran så hög som 50 procent. Det visar en opinionsundersökning från Inizio som SvD låtit göra.
Jakten på skönhet har eskalerat och tidigare tabun kring exempelvis bröstförstoringar håller sakta på att brytas ned, samtidigt som tillgängligheten på förskönande behandlingar ökat. Så kallade walk in-clinics, där kunder kan slinka in på lunchen för att med sprutor trolla bort fåror, anses i dag inte konstigare än att applicera lösögonfransar, färga hår, bleka tänder eller förlänga naglar med hjälp av plast och gelé.
Drivkraften att göra det bästa möjliga av sitt utseende, fokuseringen på ungdomlig fägring och definierade idealbilder driver alla kurvor uppåt, vilket innebär att också oseriösa aktörer ser sin chans.
En av tre svenskar kan tänka sig att genomgå en skönhetsoperation, visar en ny opinionsundersökning.
– Resultatet blir att outbildade ”kirurger” kan sätta kniven i folk efter att ha snabbutbildat sig på Youtube. Kunderna borde ta reda på mer innan de genomgår skönhetsoperationer. Men det är inte alltid lätt, eftersom det till och med finns personer som ljuger om att de är plastikkirurger, säger Fredrik Gewalli, specialist i plastikkirurgi och ordförande i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi.
Hans råd till presumtiva kunder är att vända sig till personer anslutna till Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, vars syfte är att organisera seriösa företag med yrkesskicklig personal och mångårig erfarenhet.
Hur många som fallit offer för okunniga kirurger, eller outbildad personal på skönhetssalonger vet ingen med säkerhet.
Heller inte hur många som hamnat i den offentliga vården efter ett ingrepp. Ingen statistik förs nämligen specifikt på sjukvård orsakad av estetiska ingrepp i syfte att försköna utseendet, något som Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund, beskriver som ”rena vilda västern”.
– Mina kollegor internationellt är förvånade över att Sverige är oreglerat. Vi är sämst på det här området bland alla jämförbara länder i Europa.
Hon vill se en lagreglering med krav på bland annat licensierad personal, ett fungerande ansvarssystem och försäkringar som gör det möjligt för patienter att få ersättning om ett ingrepp går fel eller måste göras om.
Hur kan det komma sig att just skönhetsbranschen är oreglerad?
– Den har flugit under radarn. Och befolkningen tror att det är reglerat, annars skulle människor kräva det. Dessutom är det många som råkat illa ut, men som inte vill gå ut med det.
Skamkänslor är vanliga efter att ha blivit lurad i jakten på ett förfinat yttre. En som mött drabbade är Olle Svensson, professor i ortopedi och verksam vid Umeås universitetssjukhus.
Han berättar om en patient – en man i sena tonåren som ansåg att hans vader var för smala, varför han sökte sig till en privat klink där han behandlades med silikon. Ett ingrepp som ledde till både nerv- och muskelskador.
– Efter ett 20-tal operationer hos oss såg underbenet fortsatt ut som en tändsticka. Patienten har fått utstå år av lidande och ingen hålls ansvarig. IVO, Inspektionen för vård och omsorg, hävdar att det inte är ett medicinskt ärende och skickar vidare till Konsumentverket, som påstår det motsatta. Skönhetsbranschen skapar sjukvård och är inget annat än ett tillhåll för råttor på den medicinska bakgården, säger han.
Gabriel Wikström fick skönhetsutredningen 2015, men ännu finns inget lagförslag i sikte.
Vem som ska ta hand om eventuella komplikationer av en estetisk kroppsbehandling, är den verkliga knäckfrågan. Men att regelverk saknas är uppenbart, liksom en kontrollmyndighet. Något som varit känt sedan länge.
Det är fegt att inte departementet arbetar vidare med förslaget, för nu kommer många fler att skadas.
Regeringen har genom åren tillsatt flera utredningar, men ännu är inget lagförslag i sikte. Senast 2015 lämnades specialistläkare Eva Nilsson Bågenholm över Skönhetsutredningen till sjukvårdsminister Gabriel Wikström, med hopp om att ett lagförslag skulle kunna gå igenom.
– Utredningen är bra, men flera remissinstanser ifrågasatte vår slutsats att kroppsbehandlingar i syfte att förändra utseendet och som kan medföra en betydande hälsorisk, ska regleras av konsument- och inte genom hälso- och sjukvårdslagstiftningen, förklarar hon och fortsätter:
– Men det är fegt att inte departementet arbetar vidare med förslaget, för nu kommer många fler att skadas. Det är en bransch som behöver regleras: Många är okunniga och vem som helst kan gå en snabbkurs och börja ge injektioner. Det är inte rimligt, säger hon.
Skönhetsindustrin växer, men är i princip oreglerad.
Sjukvårdsminister Gabriel Wikström vill inte ställa upp på någon intervju, utan svarar per mejl – något som pressekreteraren förklarar beror på: ”frågans status internt och hur mycket vi har att säga”.
Målet med ”Skönhetsutredningen” var att ett lagförslag skulle gälla från den 1 juli i år. Vad händer?
– Efter att jag tog emot Skönhetsutredningen skickades den på remiss och fick omfattande kritik från ett flera olika remissinstanser. Inte minst kom kritik kring gränsdragningen om vad som ska räknas som hälso- och sjukvård och inte. Detta har gjort arbetet med frågan mer komplicerat. Men synpunkterna från remissomgången analyseras just nu i regeringskansliet och det går inte idag att säkert säga hur arbetet tas vidare, skriver ministern.
Gabriel Wikström understryker att det finns regelverk som till viss del omfattar behandlingarna, som IVO:s tillsynsansvar över hälso- och sjukvårdspersonal.
Varför det inte prioriteras hos socialdepartementet är svårt att säga, kanske – hemska tanke – för att det främst är kvinnor som drabbas.
Men när SvD kontaktar IVO visar det sig att de inte särskiljer skönhetsbehandlingar, eller de komplikationer som skapats vid estetisk plastikkirurgi, varför det inte går att spåra hur vanligt det är med komplikationer vid ingrepp ens av legitimerad personal.
Också Ulf Samuelson, plastikkirurg på Akademikliniken, säger att han är både besviken och trött på att det fortsatt saknas lagregleringar.
– Det mesta vi håller på med är sjukvård, som patienter med sned näsa och dålig andning, som vänder sig till oss i stället för att få vänta ett år i den offentliga vården. Varför det inte prioriteras hos socialdepartementet är svårt att säga, kanske – hemska tanke – för att det främst är kvinnor som drabbas, säger han.
Både Ulf Samuelson och Fredrik Gewalli lyfter fram Danmark som ett föregångsland.
– Vi skulle kunna ta efter Danmarks lagstiftning. Men det viktigt att den här typen av ingrepp ska regleras av hälso- och sjukvårdslagen, inte konsumentlagen. En åsikt som även Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren företräder, säger Fredrik Gewalli som därmed går emot utredarens förslag.
Svartmarknaden är stor, så det finns många skäl att säga nej till ”botoxpartyn”.
Eva Nilsson Bågenholm har förstås en motsatt uppfattning i den frågan men vilka råd skulle hon ge till någon i hennes närhet, som funderade på att utföra ett ingrepp?
– Fundera, läs på och sätt dig in i vilka risker det finns på kort och lång sikt. Jämför olika kliniker och ställ frågor kring vad som händer om något går fel. Har de någon behandlingsförsäkring, exempelvis. Tyvärr finns få sådana i skönhetsbranschen, säger Eva Nilsson Bågenholm och avslutar:
– Akta dig definitivt för injektioner och tatueringar som sker hemma i källaren. Svartmarknaden är stor, så det finns många skäl att säga nej till ”botoxpartyn”.